Advent

*Det är främst Svenska Kyrkans Advent som menas. Andra  kyrkor näms också

*(tillagt av mig)

Advent

Advent kommer av latinets adventus (Domini) som betyder (Herrens) ankomst och är den inledande perioden i det kristna kyrkoår

Historia

Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen ”advent” och tiden sattes till fyra veckor.

Adventstiden

Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många tänder levande ljus och elektriska ljus, exempelvis adventsljusstake och adventsstjärna.

En adventskalender, även kallad julkalender, är en särskilt utformad kalender som räknar dagarna till jul, antingen från första advent eller 1 december.

Adventsstjärnor

Som förebud inför julen hänger många upp adventsstjärnor i sina fönster.

Adventsstjärnor lyser ofta i fönster under adventsperioden i december. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta.

Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna (de tre vise männen*) till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba. I dag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julen.

Källa: Wikipedia

*(tillagt av mig) I Bibeln står det inte något om att De Vise männen var tre. Det är något som är påhittat senare. Gåvorna De Vise Männen hade med sig till det nyfödda Jesusbarnet var guld, rökelse och myrra. Man har utgått ifrån att dom var tre eftersom dom hade med sig tre presenter till Jesusbarnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tre_vise_m%C3%A4nnen

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent eller första advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Sina historiska rötter har adventsfirandet i adventsfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.

Den liturgiska färgen är vit; sex altarljus används. Eftersom Första advent inte har någon oktav, används blå (svensk särtradition) eller violett under påföljande vecka, med två altarljus. Violett är botens och förberedelsens liturgiska färg. Vit färg och sex ljus är dock en svensk kyrklig särtradition: allmänkyrkligt används violett (blå) även under första söndagen i advent.

Evangeliebokens rubriken för dagen är Ett nådens år, och en välkänd text är då evangelierna berättar om hur folkets förväntan om Messias möttes då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Samma bibelmotiv utgör också tema för palmsöndagen.

Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearinljus för varje adventssöndag – och det första ljuset tänds alltså denna söndag. På ”första advent” är besöksantalet högre i kyrkorna än det är vid en vanlig söndag

Andra söndagen i advent

Andra söndagen i advent eller andra advent är en av söndagarna i adventsfastan. Den infaller den söndag som infaller 4-10 december Den liturgiska färgen är blå.

De här bibelställena är de texter som enligt evangelieboken används för att belysa dagens tema, som i Svenska kyrkan är ”Guds rike är nära ”

Tredje söndagen i advent

Tredje söndagen i advent eller Tredje advent är en av söndagarna i adventsfastan, särskilt ägnad Johannes döparen.

Den infaller den söndag som infaller 11-17 december Den liturgiska färgen är blå eller violett; rosa liturgisk färg kan också användas med motiveringen att söndagen är en glädjedag mitt i adventsfastan, likt midfastosöndagen.Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Bana väg för Herren:, och en välkänd text är en text ur Matteusevangeliet där Johannes vill veta om Jesus är den som han predikat om, och några av Johannes lärjungar då får svaret:

Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud.

 

Fjärde söndagen i advent eller fjärde advent är sista söndagen i adventsfastan.

Den infaller den söndag som infaller 18-24 december. Fjärde söndagen i advent kan alltså sammanfalla med julafton. Den liturgiska färgen är i Svenska kyrkan blå (nordisk särtradition för advent) eller violett, och iKatolska kyrkan violett. I båda dessa samfund står Jungfru Maria i fokus denna dag, varför även himmelsblå – Marias färg – kan användas.

Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Herrens moder.

Adventsfasta

 

Adventsfasta eller julfasta kallas i kristna kalendern tiden före jul, då den liturgiska färgen är blå eller violett. Liksom stora fastan, påskfastan, utgör den en förberedelsetid inför den stora högtiden.

Första söndagen i advent har vit liturgisk färg i Svenska kyrkan för att betona glädjen över det nya kyrkoåret; följande veckas färg är dock violett. Inom Romersk-katolska kyrkan har tredje söndagen i advent, kallad Gaudete-söndagen, rosa liturgisk färg för att betona glädjen inför Herren Jesu Kristi ankomst. Rosa liturgisk färg kan användas på tredje söndagen i advent även i Svenska kyrkan.

Adventsfastan är en period av avhållsamhet och botgöring som utövas av ortodoxa kyrkan, orientaliskt ortodoxa kyrkan och katolska östkyrkor, som en förberedelse för Jesu födelse, (25 december). De motsvarande västerländska förberedelserna inför jul, kallas för Adventsfastan och Mårtensafton. Den östliga fastan pågår under 40 dagar i stället för fyra (Romersk rit) eller sex veckor (Ambrosiansk rit) och är tematiskt inriktad på förkunnelse och glorifiering av inkarnationen av Gud, medan den västliga advent fokuserar på de två ankomsterna av Jesus Kristus: hans födelse och Kristi återkomst eller Parusi.

Den bysantinska fastan uppmärksammas mellan 15 november-24 december, i sin helhet. Dessa datum tillämpas inom de ortodoxa kyrkorna som använder den reviderade julianska kalendern, som för närvarande motsvarar den gregorianska kalendern.

I ortodoxa kyrkan, innebär fastan traditionellt avhållsamhet från rött kött, fågel, köttprodukter, ägg, mejeriprodukter, fisk, olja och vin. Fisk, vin och olja tillåts på lördagar och söndagar, medan olja och vin är tillåtna på tisdagar och torsdagar. Reglerna konstaterar dock strikt att ingen fisk kan ätas mellan 20-24 december.

Reglerna för fastan tillåter fisk och/eller vin och olja på vissa festdagar som inträffar under fastan: evangelisten Matteus (16 november), aposteln Andreas (30 november), helgonet Barbara (4 december), helgon Nikolaus (6 december), helgon Spiridon och helgon Herman (12 december), helgon Ignatios (20 december), osv. Adventsfastan är inte lika strikt som Stora fastan eller Guds Moders Avsomnande.

Källa: Wikipedia

Samuel Sandén

* Det finns inget stöd i Bibeln för att Jesus föddes varken den 24 eller 25 December. Inget annat datum heller för den delen.

*Tillagt av mig

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar